EJE JOHANSSON

Fysisk aktivitet  i hela skolans värld från förskolan t o m gymnasiet. Jag skickade information om gjorda forskningar och projekt i Sverige och i utlandet till ansvariga politiker som Löven, Björklund, Fridolin, Lööf m fl. 

Hej

Låt mig inledningsvis be om ursäkt för att svaret har dröjt. Jan Björklund tackar för ditt mail om ämnet idrott och hälsa. Vi på utbildningsdeparte-mentet är tacksamma för att du delar med dig av dina erfarenheter och det är mycket värdefullt för oss att få ta del av dina råd och syn-punkter. Som medarbetare i den politiska staben har jag blivit ombedd att svara dig.

Jag instämmer helt i att idrott är ett viktigt skolämne. Det ska uppmuntra elever till att leva ett aktiv liv och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Ämnet ger också eleverna möjlighet att pröva på många olika slags aktiviteter vilket kan bidra till att öka deras intresse för fysisk aktivitet.  Genom under-visning i idrott och hälsa utvecklar eleverna också kunskaper kring hälsa och miljö som de sedan har med sig hela livet.

Jag skulle även vilja nämna några ord om PISA-resultaten. Den nedgång som resultaten från PISA visade är allvarlig. Den är allvarlig för alla som berörs och för hela Sverige. Samtidigt vill jag även betona att nedgången var väntad. Nedgången har pågått i 20 år och det är bak-grunden till att Sverige – just nu – genomgår ett stort utbildningspolit-iskt systemskifte. Regeringen har under de senaste mandatperioderna infört en ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner i vartenda ämne med tydligare kunskapskrav och foku-serat ämnesinnehåll. Betyg ges numera redan från årskurs 6, med en ny betygsskala. En ny gymnasieskola och en lärarutbildning med högre krav och bättre struktur har också införts. Detta systemskifte inleddes läsåret 2011/12. Det är därför helt avgörande att förstå att höstens PISA-resultat mäter, precis som du skriver, resultaten i skolan innan systemskiftet.

PISA-proven genomfördes i årskurs nio för snart två år sedan, under läsåret 2011/12. Den årskullen, som då gick ur nian, är den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan, alla nio åren med de gamla läroplanerna, de gamla luddiga kursplanerna med otydliga mål och utan ämnesinnehåll, det gamla betygssystemet med ett fåtal luddiga betygssteg och ett fåtal nationella prov.

Regeringens bedömning är att reformerna som nu har genomförts kommer att vara avgörande i arbetet att vända den negativa trenden i skolan. Samtidigt behöver det göras mer.  I årets budget finns därför satsningar på bland annat fortbild-ning inom läsning och skrivning, ökad undervisningstid i matematik, ökat statsbidrag för fler karriärtjänst-er och insatser för att öka omfatt-ningen av gymnasial lärlingsutbild-ning. Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskaps-ambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna.

Med vänliga hälsningar

Sigrid Rydell Johnson

Brevsvarare

Departementsledningen

Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

sigrid.rydell.johnson@regeringskansliet.se

www.regeringen.se

Telefon 08-405 18 50

(Jan Björklund)

Mina synpunkter / frågor

Ni tycker att det är värdefullt att ta del av mina synpunkter och råd! ? LÄS NEDAN.

1. Ni har fortfarande efter 165 år inte förstått (Edward Stanley (1826-1893) vikten - vitsen av fysisk aktivitet även för att orka läsa, förbättra förståendet och för att öka betygen.

1. Maria Åberg, legitimerad läkare och medicine doktor som forskar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet slår fast att bra kondition kan förbättra skolresultaten i matte, fysik, språk och även i bild och musik. Hon menar att idrott / fysisk aktivitet är ett ämne, som verkligen hör hemma i skolanoch är en förutsättning för att vi alla ska klara oss bra i bl a matte och andra teoretiska ämnen, ett bra flås och IQ finns för logiskt tänkande och språklig uppfattningsförmåga, vilket skulle motsvara matte, fysik och språk.
2. Matti Bergström - Neurope-dagogik : en skola för hela hjärnan

Fysisk aktivitet behöver inte bara vara Idrotter som  ishockey, fotboll, gymnastik mm, det är så mycket mer. Det bör vara ett schemalagt skolämne vilket kan utläsas av all forskning och då måste schemat utökas

Inget skrivs om den verkliga vikten med mer fysisk aktivitet för att bli piggare, orka läsa, orka förstå – och därmed öka betygen som forskningen och projekten visar.

Inget skrivs heller om att kondi-tion  och styrka är en färskvara – en färskvara som skall hållas igång = mera fysisk aktivitet från lägsta till högsta skolåldern.

Fysisk aktivitet i skolans värld har i stället minskat under de senaste 50 åren!

Kan det ha något att göra med försämrade betyg?

Det dåliga PISA-resultatet är allvarligt. Sveriges skola har gått från att vara en skola av världs-klass till det som PISA idag visar?

Ni påstår att nedgången har pågått i  20 år och då kan jag säga att fysisk aktivitet minskat under de senaste 50-åren. Jag frågar mig – varför?

Under mina skolår fick vi betyg redan från småskolan -  alltså inga nya idéer.

Jag känner till de betygssteg som nu skall sättas, men jag kan inte säga att tidigare betygssystem skulle vara luddigare.

Vilka är då de nya reformerna      som genomförts och som skall bli    avgörande i arbetet att vända den negativa betygs trenden i skolan.

Men, i det som mer skall genomföras ingår absolut inget som jag kan se som skulle kunna ge eleverna ett bra flås och IQ som finns för logiskt tänkande och språklig uppfattnings-förmåga, vilket skulle motsvara matte, fysik och språk alltså en bättre kondition= extra syre = extra ork, men också en färskvara som måste hållas igång, Läs Maria Åberg, legitimerad läkare och medicine doktor som forskar vid institutionen för neurovetens-kap och fysiologi vid Göteborgs universitet slår fast att bra kondition kan förbättra skolresultaten eller Matti Bergström - finlandssvensk läkare och Professor emeritus i fysiologi vid Helsingfors universitet och docent i bioelek-tronik vid Tekniska högskolan, Helsingfors. Läs:  Neuropeda-gogik : en skola för hela hjärnan.

Sedan förstår jag inte sista meningen – ”och mindre eget arbete för eleverna” - ?